"Åh du är så meeeeeeeesig!!!!!!"
"Ja du är kanske inte så snygg - men du e snäll!"
"Äh skit i henne..........Helena klarar sig..........."
"Vi frågar Helena - hon ställer upp - hon e snäll"
"Asså hade jag haft sån storlek du har hade jag hellre dött"
"Oj - kolla! När jag provar dina byxor trillar dom bara ner - fast jag knäppt dom"
Det kan tyckas destruktivt att rada upp gamla "talesätt" men för mig är det ett bra sätt att bearbeta gamla trista minne.
Dom har format mig till den jag är idag - på gott och ont. Och även om dom fortfarande träffar mig som en kniv i magen har jag lärt mig mycket genom att få höra dom.
En person innehar en personlighet och ett sätt att vara. En del personlighetsdrag, synliga eller osynliga kan man vilja ändra på. En del är man nöjd med och känner är en viktig del av den man är - oavsett om någon annan tycker likadant.
Så att jag fått höra att jag är alldeles för snäll - det är något som människor runt omkring mig får leva med. Jag vill inte alltid tuffa till mig för det är inte jag! Jag vill hellre vara snäll än tuff. Men dom som känner mig vet att jag kan vara både tuff och snäll. Och att det är en kombination som jag hanterar ganska bra.
Men min snällhet har gjort att jag ibland, förr i tiden blev utnyttjad och det är något jag ångrar djupt. Varför lät jag mig luras? Varför lät jag mig utnyttjas? Varför gick jag på det - gång efter gång. Var det för att jag var rädd att bli ensam? Ingen aning, och idag spelar det ingen roll. Men jag är extremt uppmärksam även nu, både när det gäller mig själv och mina flickor. Livet är att ge och ta - att vara omtänksam, schysst och ärlig. Men även att vara ärlig mot sig själv och inte låta sig luras. Det är inte värt det.
Jag kan bli lite ledsen när jag tänker på det men tack och lov går det över ganska snabbt nu för tiden.
Men det är ganska intressant det där. Ja det där med att inte vara så snäll utan tuffa till sig.
Jag är fruktansvärt dålig på det. För det blir ofta så fel och konstigt och jag vet inte hur många gånger det slutat med att någon sagt: "Men! Du behöver väl inte bli sur och förbannad!"
Nej! Jag är inte sur och förbannad - jag är bara lite bestämd!
Jag tror det är fler än jag som känner igen sig i beskrivningen.
Dom där talesätten som handlar om min storlek - dom tar vi en annan kväll! Det kräver sitt grävande, analyserande, tyckande och tänkande! Och vi gör det en kväll när vi kan lägga dom kommentarerna i "Fuck it bucket!" (Ursäkta språket men den kändes så rätt just nu!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar